Morgonen började med att jag gick runt inne i Palmhuset och vattnade palmerna. Luften där inne är alltid fuktig och varm, men eftersom det var tidigt på morgonen hade den värsta värmen inte hunnit byggas upp än. Precis när jag blev klar med bevattningen rullade de in en stor maskin i gångarna.
Det som pågår här just nu är inget litet projekt. Hela Palmhuset ska tömmas och restaureras, vilket betyder att alla växter här inne håller på att tas ner, klonas eller förökas på olika sätt för att bevaras. Vissa växter har vuxit sig alldeles för stora för att kunna flyttas, så de måste klonas eller förökas för att man ska kunna spara dem i ett mindre format.
Kew har ju vissa arter i samlingen där exemplaret här är det absolut sista som finns kvar – dör den plantan så finns det inga fler. Nu gällde det kanske inte just dagens kottepalm (Cycas rumphii), men det var ändå spännande att vara med när en så pass specifik art skulle flyttas och se hur de löser sig rent praktiskt.
Att få fram nya rötter i stenhård jord
En stor utmaning här inne är att minimera skadorna som uppstår när växterna flyttas. Den gamla jorden i bäddarna är näringsfattig och så otroligt kompakt att varje slag med spaden bara ger en stum stöt tillbaka. Därför går det inte att bara gräva upp dem rakt av, utan man förbereder rötterna i fyra steg:
Steg 1: Man gräver en halvmåne runt ena sidan av trädet, kapar rötterna och fyller på med ny jord. Sedan får man vänta ett tag.
Sen Fyller man i med jord
Sen gör man likadant på andra sidan efter ett tag
Efter ett tag har båda sidor fått fina rötter och då
Man gräver upp hela plantan och krukar upp den i ny, fräsch jord.
Man litar på metoden och kompetensen hos de som leder arbetet, så det är bara att köra på. Eftersom jorden runt dagens palm redan hade bytts ut i de tidigare stegen var den lucker och fin, så själva grävandet vid lyftet var inte alls tungt. Det handlade mest om att lokalisera rotklumpen och strukturera om lite så att maskinen fick ett bra grepp. Med skydd virat runt stammen kom den upp hur smidigt som helst.
Och inte nog med själva uppgrävningen – nu har de även byggt upp ett helt nytt, temporärt växthus där växterna ska stå i 4–5 år medan Palmhuset renoveras. Riktigt modernt och coolt bygge, man undrar ju om de kommer ha användning för det även efter att allt har flyttats tillbaka.
Det är inget litet projekt det här, och riktigt roligt att få ta del av.